AUSTRALIEN!!
Hästen och ridningens bakgrund
Vi har alltid använt oss av hästens kraft. Ända in på 1900-talet var vi beroende av dom. Dom bar oss under krig, dom körde våra vagna, dom användes i jordbruket osv. I vissa kulturer har den varit nödvändig för överlevnaden. Men synen på hästen som varelse har ändrat genom århundradena. De olika uppfattningarna om hästen avspeglas tydligt i målerikonsten. I målningar och ryttarporträtt står hästen stilla med människan som en styrande hand av kungar, adelsmän och krigare. Hästen blev själva bilden för lydnad. Under 1700-talet skedde en omfattande omvärdering som gav hästen ett alldeles nytt egenvärde. Under tiden utvecklades kontakten mellan hästen och människan till en enklare och mer naturlig symbol. Ungefär 200 år senare hade hästen lämnat sin historiska uppgift som arbets- och stridshäst. Då sa
Hästen kommer på
Hästen kommer på
Hästen kommer på
den brittiske författaren D H Lawrence: ”Människan har förlorat hästen och därmed har
människan också förlorat sig själv. Idag har hästen börjat komma tillbaka till människan igen. Den används huvudsakligen som rid- och sporthäst.
Hästunderstödd terapi har i Sverige och övriga Europa sedan 1950-talet använts som
behandlingsform för personer med olika funktionsnedsättningar och vid olika sjukdomstillstånd, bland annat stroke, multipel skleros, cerebral pares, ryggmärgsskador, autism,utvecklingsstörning, psykisk ohälsa och ryggproblem. Det var i slutet på 1940 talet i samband med sviter av polioepedemin som hästunderstödd terapi uppmärksammades av sjukgymnaster i de nordiska länderna. Det som är unika med denna behandlingsformen är att den kombinerar fysisk aktivitet, kognitiva utmaningar, social interaktion, känslomässigt engagemang samt möjlighet till umgänge med djur och vistelse i natur. Därför kan man anta att hästunderstödd terapi kan användas mot olika slagt behov och skilda rehabiliteringsmål.
Hästen kommer på
så sätt att beröra många olika skikt i en människas totala kapacitet: hennes planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga – för att
bara nämna några av de förmågor som hästen kan påverkHästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Hästen kommer på
så sätt att beröra många olika skikt i en människas totala kapacitet: hennes planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga – för att
bara nämna några av de förmågor som hästen kan påverkHästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Hästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Hästen kommer på
så sätt att beröra många olika skikt i en människas totala kapacitet: hennes planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga – för att
bara nämna några av de förmågor som hästen kan påverkHästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Vi har som jag tidigare nämnde alltid haft hästar omkring oss (kungar ville ofta begravas med sin häst, kan detta bero på starka band mellan ryttaren och hästen?). Det man ofta glömmer idag är att vi tillhör den biologiska mångfalden. Vi är också ett djur. Hästen är ett flockdjur och vi är ett rovdjur. Det är egentligen ganska konstigt att vi kan sammarbeta. Kanske har det varit så att hästarna tvingades från början, men att det genom alla århundraden har blivit mer och mer naturligt?
Idag är många så långt ifrån naturen. Vi bor mitt i staden med massa elektricitet, asfaltsgator, bilar, tåg, bussar, mobiltelefoner, datorer, media, långt ifrån landet och naturen. Det sätter väldigt stor press på oss. Vi är alltid tillgängliga, vi kan aldrig riktigt slappna av. Vi har anpassats till det för människan är väldigt anpassningsbar, men om man kollar på vår hjärna så har den utvecklas väldigt lite sedan grottmänniskornas tid. Det märks också på oss idag. Alla orkar inte med den ständiga stressen. Att komma ut i naturen kan vara terapi bara det, att dessutom ha med djur att göra är ett stort plus. Hästen tar oss till nuet. Man kan inte arbeta med en häst och var jättestressad. Det känner den av direkt, man är nästan tvungen till att lugna ner sig och ta det lugnt.
Asbergers syndrom, Autistiskt syndrom
Asberger och autism är två ganska lika diagnoser. Det kan vara svårt att skilja dom åt. När man har Asbergers eller autism så har man svårt för ömsesidigt socialt samspel och har ofta begränsade, repetitiva beteendemönster och intressen. Man har ofta ett väldigt inrutat liv för det skapar förutsägbarhet och trygghet. Men det gör också att man blir väldigt sårbar när en rutin av någon anledning bryts.
Många som har Asbergers eller autism, framförallt barn, har stereotypier. Steretypier är vissa rörelser man upprepar rutinmässigt, oftast med händerna men andra rörelser förekommer också. Olika personer med autism kan vara mycket olika varandra, så olika så att det är svårt att förstå att det har samma diagnos.
När man jobbar med barn eller vuxna med Asbergers eller autism så är det viktigt att vara tydlig. Man kan jobba med dom på många olika sätt. Hur man jobbar är väldigt individuellet och beror helt på hur personen är och vad just den klarar av. Man kan till exempel jobba med att rida, man kan jobba med att vara i stallet, man kan jobba med hästen från marken och ibland är det träning att bara vistas bland hästar och andra djur.
Att rida en lugn runda i skogen med hjälp av en ledare kan kännas väldigt avslappnande och skönt. Personer med autism som har steretypier kan få en chans att slappna av. Man kan uppmuntra personen till att bara försöka sitta och gunga med i hästens rörelser, att känna hur hästen bär den. När man är på turen ute i skogen så ska man passa på att stressa av och titta och lukta på naturen. Man ska försöka att fokusera på att vara här och nu, man ska inte tänka på vad som ska göras när man kommer hem eller vad som händer imorgon. Hela tiden ska man uppmana att slappna av och vara i nuet. Det kan vara svårt och det är bra att träna på. Det är viktigt att ta det lugnt och att ge beröm!
Att jobba i stallet är bra på många olika sätt. för det första är det lite fysisk träning, samtidigt som man kan träna den sociala biten. Det är viktigt med tydliga instruktioner och att inte överanstränga, det måste vara kul och man ska få känna att man lyckas! Att ha en handledare som stöd känns säkert och tryggt. Det är bra träning att få instruktioner och sedan tillsammans med någon utföra dom. Under tiden måste man samarbeta och då får man på samma gång in lite social träning. Arbetet i stallet ska vara anpassat s att det passar individen. Om det är så att man ska jobba flera återkommande gånger på samma ställe så är det bra att ge personen samma arbetsuppgifter varje gång till den känner sig redo för att utöka dom.
Att jobba med hästar från marken kan kännas väldigt läskigt. Det är stora djur. Att leda en häst är kanske en stor utmaning för personen. Personen får känna att hästen lyssnar och personen får också känna känslan av att klara av att hantera det stora djuret. Med hästen kan man kommunicera utan att tala och det är bra träning det med.
Hästen behöver borstas och om personen vill så kan den få hjälpa till. Då kan man passa på att känna hur mjuk och len hästen tjocka varma päls är. Det är viktigt att det är lugna och utbildade hästar som används i träningen eftersom många som har autism gör ljud ifrån sig, ibland så höga att dom kan skrämma hästarna.
Humlamaden
Nu har snart tre underbara veckor gått här på humlamaden. Jag har fått vara med på många roliga saker! Det har varit mycket häst och stallskötsel och många mysiga turer i skogen. Jag har bland annat fått vara med och se:
- Ungdomar med en cp-skada, downssyndrom och andra utvecklingsstörningar.
- Ungdomar med ADHD, Asbergers, ångest, ätstörningar, autism, sociala svårigheter. Ibland lite av varje.
- Människor med reumatiska problem.
- Människor som gått in i väggen.
- Vanliga lektioner med inkludering (att blanda barn med funktionsnedsättning och "vanliga" barn).
- Jag har själv fått hålla i en avslappning på häst.
- Jag har fått ansvar att följa med ut på rundor i skogen och leda hästen (utan Lis-lott).
- Jag har fått rida en del själv.
Det har med andra ord varit tre väldigt givande och intressanta veckor hos Lis-lott och Humlamaden!
- Ungdomar med en cp-skada, downssyndrom och andra utvecklingsstörningar.
- Ungdomar med ADHD, Asbergers, ångest, ätstörningar, autism, sociala svårigheter. Ibland lite av varje.
- Människor med reumatiska problem.
- Människor som gått in i väggen.
- Vanliga lektioner med inkludering (att blanda barn med funktionsnedsättning och "vanliga" barn).
- Jag har själv fått hålla i en avslappning på häst.
- Jag har fått ansvar att följa med ut på rundor i skogen och leda hästen (utan Lis-lott).
- Jag har fått rida en del själv.
Det har med andra ord varit tre väldigt givande och intressanta veckor hos Lis-lott och Humlamaden!
Hästunderstödd terapi
Vad är hästunderstödd terapi?
Hästunderstödd terapi kan förkortas HUT. Den internationella benämningen för HUT är Equine Assisted Therapy (EAT). HUT är en behandlingsform där hästen är en assistent till behandlaren. HUT används mycket i socialt behandlingsarbete men kan också användas till rehabailitering efter skador eller för att minska smärta och spänningar. HUT kan hjälpa till att förbättra balans, rörlighet och kordination vilket kan ge mycket för personer med funktionshunder.
Varför använda sig av just hästar?
Det är ör bra med hästen är att dom alltid är ärliga. Hästen har en förmåga att spegla människans handlingsmönster. Det gör att den som möter hästen kan bli medveten om delar av sitt beteende som den kanske inte märkt av tidigare.
Syftet med HUT är inte att lära människor rida. Målen är terapeutiska som tex. att jobba på att få bättre självförtroende, bättre självbild och självkänsla – ett komplement till medicinskt, psykiatrisk, pedagogisk och socialt inriktad rehabilitering och behandling.
Hästarna har en förmåga att känna av sinnestämningar och uppfatta såväl preverbal, ickeverbal som verbal kommunikation (Karol, 2007).
socialt arbete har för avsikt att hjälpa individen att utveckla förtroende och sociala förmågor. (Gress, 2003). Dessutom kan den öka motivationen, koncentrationsförmågan samt förbättra språket för den som har problem med inlärning av språk (Macauley & Gutierrez, 2004).
Vad tränas med hästunderstödd terapi?
Närvaron och relationen till någon som inte sviker, någon som ärligt ger tillbaka
tillit och är tydlig med vad den vill och inte vill.
Den rörelse som känns då man sitter på hästen och som stimulerar både
balans och koordination.
Den medvetenhet om kroppen som utvecklas när man sitter på hästen.
Den struktur och de rutiner en stallmiljö erbjuder.
Hästen är ett levande ”biofeedback system” som direkt visar genom sitt beteende
vad som är okej och vad som inte är okej.
De problem/besvär HUT
passar för:
Ångest
Depression
Övergrepp
Beroende
Ätstörningar
Självskadebeteenden
Neuropsykiatriska diagnoser
Stress/utmattningstillstånd
De effekter HUT ger är:
Minskad ångest
Minskad stress
Minskad smärta/muskelspänning
Förbättrad balans
Förbättrad koordination
Förbättrad kroppshållning
Ökad rörlighet
Ökad kroppskännedom
Ökad här och nu upplevelse
Hästunderstödd terapi kan förkortas HUT. Den internationella benämningen för HUT är Equine Assisted Therapy (EAT). HUT är en behandlingsform där hästen är en assistent till behandlaren. HUT används mycket i socialt behandlingsarbete men kan också användas till rehabailitering efter skador eller för att minska smärta och spänningar. HUT kan hjälpa till att förbättra balans, rörlighet och kordination vilket kan ge mycket för personer med funktionshunder.
Varför använda sig av just hästar?
Det är ör bra med hästen är att dom alltid är ärliga. Hästen har en förmåga att spegla människans handlingsmönster. Det gör att den som möter hästen kan bli medveten om delar av sitt beteende som den kanske inte märkt av tidigare.
Syftet med HUT är inte att lära människor rida. Målen är terapeutiska som tex. att jobba på att få bättre självförtroende, bättre självbild och självkänsla – ett komplement till medicinskt, psykiatrisk, pedagogisk och socialt inriktad rehabilitering och behandling.
Hästarna har en förmåga att känna av sinnestämningar och uppfatta såväl preverbal, ickeverbal som verbal kommunikation (Karol, 2007).
socialt arbete har för avsikt att hjälpa individen att utveckla förtroende och sociala förmågor. (Gress, 2003). Dessutom kan den öka motivationen, koncentrationsförmågan samt förbättra språket för den som har problem med inlärning av språk (Macauley & Gutierrez, 2004).
Vad tränas med hästunderstödd terapi?
Närvaron och relationen till någon som inte sviker, någon som ärligt ger tillbaka
tillit och är tydlig med vad den vill och inte vill.
Den rörelse som känns då man sitter på hästen och som stimulerar både
balans och koordination.
Den medvetenhet om kroppen som utvecklas när man sitter på hästen.
Den struktur och de rutiner en stallmiljö erbjuder.
Hästen är ett levande ”biofeedback system” som direkt visar genom sitt beteende
vad som är okej och vad som inte är okej.
De problem/besvär HUT
passar för:
Ångest
Depression
Övergrepp
Beroende
Ätstörningar
Självskadebeteenden
Neuropsykiatriska diagnoser
Stress/utmattningstillstånd
De effekter HUT ger är:
Minskad ångest
Minskad stress
Minskad smärta/muskelspänning
Förbättrad balans
Förbättrad koordination
Förbättrad kroppshållning
Ökad rörlighet
Ökad kroppskännedom
Ökad här och nu upplevelse
(http://stallafec.se/terapi.html)
Föreläsning!
Jag har fått svar från Annlouise och det blir som planerat! Jag håller en föreläsning någon gång första eller andra veckan efter praktiken. Vi skulle kolla på exakt datum när jag kommer hem från Stockholm. Kul!
Då återstår bara frågan om jag ska göra någon undersökning på hur föreläsningen gick. Om jag ska göra någon enkät av något slag som dom som har lyssnat får fylla i (det hade varit bra för mig själv, då får man bra feedback på hur det gick och man vet vad man ska ändra på till nästa gång). Jag ska fundera lite till på det.
Det hade varit bra om du kom ut till Lislott någon gång under min praktik, kanske under andra eller sista veckan? Om du vill lyssna på föreläsningen som jag ska ha så hade det varit kul eftersom det är en ganska stor del av arbetet.
Jag vet att föreläsningen jag ska hålla kommer inte vara så jättelång. Jag kommer bara att kunna använda mig av rösten och ev bilder som jag har printat ut i förväg. Det finns ingen chans att jag ska kunna ha datorn eller powerpoint tyvärr. Det viktigaste är att dom som lyssnar förstår vad hästunderstödd terapi är och vad det kan göra för kropp och själ. Jag kommer att ta upp några exempel för att det ska bli tydligare och jag kommer att berätta om vem ska kna ha användning för det. Jag har redan många exempel men hoppas på att få några till under praktiken hos Lislott!
Då återstår bara frågan om jag ska göra någon undersökning på hur föreläsningen gick. Om jag ska göra någon enkät av något slag som dom som har lyssnat får fylla i (det hade varit bra för mig själv, då får man bra feedback på hur det gick och man vet vad man ska ändra på till nästa gång). Jag ska fundera lite till på det.
Det hade varit bra om du kom ut till Lislott någon gång under min praktik, kanske under andra eller sista veckan? Om du vill lyssna på föreläsningen som jag ska ha så hade det varit kul eftersom det är en ganska stor del av arbetet.
Jag vet att föreläsningen jag ska hålla kommer inte vara så jättelång. Jag kommer bara att kunna använda mig av rösten och ev bilder som jag har printat ut i förväg. Det finns ingen chans att jag ska kunna ha datorn eller powerpoint tyvärr. Det viktigaste är att dom som lyssnar förstår vad hästunderstödd terapi är och vad det kan göra för kropp och själ. Jag kommer att ta upp några exempel för att det ska bli tydligare och jag kommer att berätta om vem ska kna ha användning för det. Jag har redan många exempel men hoppas på att få några till under praktiken hos Lislott!
Föreläsning
Jag har mejlat Annlouise (det är på hennes ridskola som jag ska ha föreläsningen) och frågat om hon fortfarande tycker att det är en bra idé. Så fort jag fått svar av henne så ska jag boka in en dag till det.
Jag tänkte ta det precis efter min praktik för då har jag fått en del att jobba med eftersom jag (det är nästan helt säkert att fått praktikplats hos Lis -lott nu!) kommer att jobba med projektarbetet mycket under praktiktiden.
Här är ett litet schema så att jag har kolla på praktik osv. (Lite för min egen skull också).
Innan praktiken ska allt grundläggande vara färdigt. Jag jobbar på det just nu!
V.5,6.7 - Praktik i Stockholm (jobba med förberedelser inför praktiken hos Lis-lott)
V. 9,10,11 - Praktik på Humlamaden. Här kommer jag kunna arbeta en hel del med mitt arbete. Varje dag efter det att jag kommit hem kommer jag att upppdatera bloggen om det har hänt något eller jag har lärt mig något som jag kan använda mig av.
Någon av veckorna 12,13,14 så ska jag ha föreläsningen. Det hade nog passat bäst v 13 eftersom jag då har en vecka till att förbereda och en vecka till att sammanställa allt innan den ska vara inne tisdagen den 10/4.
V.15 10/4 - Första inlämning.
V. 18 4/5 DEADLINE!
Jobbar på!
Trots att jag inte lagt upp något här i bloggen så jobbar jag på med arbetet. Jag har börjat beskriva grundligt vad hästunderstödd terapi är och vad det har för effekter på människan.
Jag har ett litet problem med dokumentet så jag kommer in till dig nu i veckan och pratar med dig om det!
kram
Feldenkrais
Jag har funderat lite över den informationen jag fick från Feldenkrais när jag var där på föreläsning. Jag tror att den informationen ligger lite utanför mitt arbete om ridterapi eftersom den formen egentligen inte är baserad på hästar utan på mycket annat också. Jag tror att jag ska specialisera mig mer på hästunderstödd terapi.
Trots det så var föreläsningen jätteintressant och gav mig många saker att tänka på som jag ändå kan ha med i arbetet. Men i det stora hela kommer det handla mer om hästunderstödd terapi.
Kram
Trots det så var föreläsningen jätteintressant och gav mig många saker att tänka på som jag ändå kan ha med i arbetet. Men i det stora hela kommer det handla mer om hästunderstödd terapi.
Kram
Efter Lis-lotts föreläsning och inför föreläsning om Feldenkrais
Åh, det fixade sig! Ett tag såg det mörkt ut. Jäkla ställe som inte har bussförbindelser... Nej, nästa gång ska jag kolla upp saker och ting tidigare, INTE vara ute i sista sekunden!
Jag har inte gjort några frågor direkt till Charlotte utan kommer att använda ungefär samma frågor som jag ställde till Lis-lott igår. Eftersom det både är en föreläsning och en prakisktdel så kommer jag att ställa frågor efter att allt är klart, då är jag helt säker på att jag har kommit på fler frågor än vad jag har nu. Jag kommer att skriva in allt ikväll (på samma sätt som igår, frågor + svar).
Jag kommer också skriva om upplevelsen i den praktiska delen, ju mer man får uppleva dessto lättare är det att förstå hästunderstödd terapi. Jag ska ju hålla en liten föreläsning på en ridskola och då är det jättebra att jag fått vara med om lite själv, berättandet blir alltid bättre då! I arbetet kommer jag inte att skriva om vad jag tyckte och tänkte, för det ska vara ett teoretiskt arbete som inte är vinklat åt något håll, men jag tror att det ändå underlättar om jag varit med om det själv och få se en del med egna ögon.
Jag ska höra av mig till Lis-lott igen och tacka för en jätteintressant och givande föreläsning och på samma gång säga att jag är väldigt intresserad av att lära mig mer. Om hon ska ha någon mer föreläsning så skulle det vara väldigt kul att få vara med på den med. Om det finns någon kurs eller liknande så ska jag höra om jag kan få lite pengar sponsrat av mina föräldrar till det..
Jag anteckande flera sidor igår som jag kommer ha stor nytta av senare i arbetet! Jag har också fått många bra exempel på vad man kan behandla. Allting har blivit klarare och nu har jag verkligen fått en bra teoretisk början.
Jag har glömt att säga att jag läser en bok om ridterapi. Vad den heter kan jag inte i huvudet men det ska jag kolla upp när jag kommer hem. Boken handlar bara om ridterapi och inte hästunderstödd terapi. Men den är ändå väldigt intressant!
Vi hörs! kram
Efter föreläsning hos Lis-lott!
Så inspirerande och intressant! Så duktig och kunnig Lis-lott är!
Lis-lotts föreläsning fick mig att ändra min tanke lite. Istället för att kalla mitt projektarbete för "ridterapi" kommer jag att kalla det för "hästunderstödd terapi". Den innehåller lite mer om psykisk och social ohälsa. Ridterapi handlar mer om just ridning, men jag vill skriva mer om hästar och människor i vården, inte bara just hur ridning påverkar oss.
Hästunderstödd terapi ger:
- Ökad social kompetens
- Ökad inlärningsförmåga, lära sig i stallet och med hjälp av hästar.
- Känna att man duger
- bättre självförtroende
- Känna tillit
- Krippsmedvetenhet
- Kroppsspråksträning
- Social och emotionell träning
- Lite mindfullness och avslappning
- Träning i att känna ledarskap och att ta ansvar
- Positiva upplevelser med djur och i naturen (om man rider utomhus och stallet ligger på ett lämpligt ställe)
- KASAM (känsla av sammanhang)
Jag har fått svar på alla mina frågor.
Vad är din/a arbetsuppgift/er?
Jag ändrade frågan: Hur kan det se ut när du tar emot en elev? Hur arbetar du?
Ex: Barn med ADHD (svårt att koncentrera sig, tar in alla intryck som är runtomkring, är oftast medvetna om att dom är stökiga och kan känna att dom är dumma och annurlunda. Känner ofta att dom bara får skäll och inte gör något rätt.) Man kan börja med att berätta om hästarna som om de vore människor så att det blir lättare att förstå (man väljer såklart ut de hästar som passar till just detta arbetet) sedan får barnet välja häst. Det känns då lite mer som om hästen är deras och att dom då får ta ett ansvar för den.
Istället för att läga fokus på barnet lägger man istället fokus på hästen. Barnen är vana vid att man alltid lägger fokus på just dom, det kan vara en lättnad att det ligger på någon annan - i detta fallet en häst. Man jobbar nu med hästen från marken, helt beroende på hur mycket barnet kan och vågar göra så arbetar man med det utan att sätta någon press. Det är viktigt att man berömmer och att barnet känner att det är kul och att dom lyckas med något. Arbetet kan vara något så enkelt som att gå fram och klappa hästen, eller kanske till och med bara vara nära. Då är det viktigt att man förstärker att barnen gjort rätt genom att berömma.
Det är bra att berätta stallreglerna (attt man inte kan skrika, springa och sådant i ett stall) reglerna ska vara tydliga och konkreta och man ska berätta varför man inte ska göra så. Outtalade regler måste också sägas högt - det som är helt naturligt för oss är kanske inte det för ett barn med ADHD. Det är ett bra ställe att träna just såna här saker i stallet omkring djuren.
Detta är en bra början, man ska försöka få barnet att tycka det är roligt och känna att dom lyckas med något. Barnet ska gärna ha någon lärare med sig så att man sen kan disskutera detta i skolan och då får barnen något positivt att prata med läraren om, något som dom har gjort tillsammans.
Man kan försöka få barnet att tänka på hur dom påverkar andra, i detta fallet hästen. Vad utstrålar jag när jag gör såhär? Hur reagerar andra när jag beter mig såhär? Vad ska jag försöka tänka på när jag är i stallet? Det kan man sedan använda i skolan, eller på andra platser när det behövs. Har barnen fått uppleva det så är det lättare att få dom att förstå vad man menar senare i en annan situation.
Hästunderstödd terapi handlar inte direkt om att rida, men ridning kan ingå.
Hur tänker du kring att använda hästar i arbete med människor?
Jag ändrade frågan: Varför tror du att hästar är bra för människor?
Vi har alltid använt oss av hästens kraft ända in på 1900-talet var vi beroende av dom. Dom bar oss under krig, dom körde våra vagna, dom användes i jordbruket osv. Vi har alltid haft hästar omkring oss (kungar ville ofta begravas med sin häst, kan detta bero på starka band mellan ryttare och hästen?). Det man ofta glömmer idag är att vi tillhör den biologiska mångfalden. Vi är också ett djur. Hästarna är ett flockdjur och vi är ett rovdjur. Det är egentligen ganska så konstigt att vi kan sammarbeta. Kanske har det varit så att hästarna tvingades från början, men att det genom alla århundraden har blivit mer och mer naturligt?
Idag är många så långt ifrån naturen. Vi bor mitt i staden med massa elektricitet, asfaltsgator, bilar, tåg, bussar, mobiltelefoner, datorer, media, långt ifrån landet och naturen. Det sätter väldigt stor press på oss. Vi är alltid tillgängliga, vi kan aldrig riktigt slappna av. Vi har anpassats till det för människan är väldigt anpassningsbar, men om man kollar på vår hjärna så har den utvecklas väldigt lite sedan grottmänniskornas tid. Det märks också på oss idag. Alla orkar inte med den ständiga stressen. Att komma ut i naturen kan vara terapi bara det, att dessutom ha med djur att göra är ett stort plus. Hästen tar oss till nuet. Man kan inte arbeta med en häst och var jättestressad. Det känner den av direkt, man är nästan tvungen till att lugna ner sig och ta det lugnt. '
Vem vänder sig till dig och vad är den vanligaste orsaken?
Hästunderstödd terapi kan användas av vem som helst. Människor som drabbats av utbrändhet, anorexia, depression, ångest, utmattningssymtom, ADHD, asbergers, autism och olika handikapp. Man jobbar på olika sätt med varje individ. Alla åldrar.
På vilket sätt är ridterapi behandlande? Kan det vid någon tidpunkt skada mer än göra nytta?
Jag ändrade frågan till: På vilket sätt är hästunderstödd terapi behandlande?
Svaret har jag delvis på frågorna ovan. Har man någon neurologisk sjukdom så kan hästunderstådd terapi fungera jättebra. Men man måste vara försiktig så att man inte bryter ner kroppen - man ska bara jobba så at det bygger upp. Känner man att man har en dålig dag så ska man kanske inte ens sitta upp på hästen. Har man en bättre dag så kanske man till och med kan rida en långrunda i skogen. Dagsformen är väldigt viktig och man ska hålla koll på kroppen signaler så att man inte överanstränger.
Vad har ridterapi för påverkan på kroppen? Fysiskt och mentalt.
Svaret finns i de ovanstående frågorna.
På vilket sätt kan man ta hjälp av miljön, stallet, hästskötsel och naturen i behandlingen?
Svaret finns delvis i de ovanstående frågorna. Om man till exempel har blivit utbränd så är det lätt att man går hemma för man orkar ingenting annat. Då ska man istället försöka att komma ut i naturen, gärna till ett stall i fin miljö där det finns hästar. Orkar man bara ta sig dit är det en stor vinst! Att komma ut och få frisk luft. Det kan kännas extremt påfrestande, men det är en början. Orkar man sig ut till stallet igen så kanske där finns någon som rider runt i hagen. Kanske kollar man på det en liten stund. Man har iallafall gjort något. Det får inte vara någon press alls. Om man skulle få en känsla av att det där vill jag också göra, så är man på rätt väg. Det första steget till att bli bättre är att känna att man vill något, då kan man använda den lilla drivkraften till att komma ut i stallet igen. Denna gången finns där en hund som kommer springande glatt (förhoppningsvis är man inte rädd för hundar) och man orkar till och med klappa den.
Man fortsätter så tills man känner att det är kul att vara i stallet. Framgången kan ta väldigt lång tid och det är en kämpig väg, men med hjälp av djuren och naturen så kan man komma igång. Dessutom är det avslappnande på samma gång. Men man får inte känna någon press, det är viktigt.
Det är viktigt att reflektera över vad som händer, hur känns detta när jag klappar hunden? Hur känns det när jag sitter här på en stol och kollar på när en tjej rider? Om man kommer så långt att man börjar arbeta med hästar och till och med vågar sig upp ett litet tag (då brukar man börja med att ligga på hästen, det ger intryck av lugn och närhet. Att krama något så stort och mjukt är avslappnande även om man är lite rädd. Oxitycinhalten ökar och man får en lugn och ro känsla. Att dessutom känna att man klarar av något ger en ork att göra mer, men det behöver inte vara just idag).
Att bara sitta på hästen i skogen och känna att man har kontroll över den och att den bär en är skönt och avslappnande. Man kan reflektera över hur det känns i kroppen (det är viktigt att reflektera vad man känner för att när man har blivit utbränd så har man under lång tid stängt av kroppen signaler på att man mår dåligt). Hur känns det att bli buren av en häst? Vad får jag för känsla i kroppen? Det är viktigt att aldrig överansträngas. När man blivit lite stabilare kan man ta lite större risker och göra lite större utmaningar, men meningen är att man ska klara det.
En icke verbal kommunication (en sådan har man till hästen) kan liknas vid den man har i tidig ålder med sin mamma. Att gå tillbaka till det fungerar lite som att börja om igen. Dessutom kan det vara bra träning och även skönt att inte alltid behöva komminucera med ord. Man kan jobba med sin andning, både på hästen och på marken, lyssna på fåglarna, stanna upp och vara i nuet.
Vad är den största skillnaden du sett före och efter en behandling?
En kompis till mig var med i en olycka och bröt ryggen. Läkarna sa att hon aldrig mer skulle kunna använda sina ben. Efter att ryggen läkte började hon gå hos mig och vi jobbade mycket sakta med att hon skulle rida. Idag, några år senare, kan hon gå uppför trappan in i mitt hus på egenhand. Det trodde ingen att hon skulle klara, men det var värt ett försök. Läkaren sa först nej men jag stod på mig! Säkert har andra rehabiliteringsprocesser också spelat in med jag är säker på att träningen vi gjorde här var en stor del av rehabiliteringen.
Hur kan man utvecklas med hjälp av hästunderstödd terapi?
Svaret finns i ovanstående frågor.
Jag har lärt mig så mycket! Innan trodde jag på att det hade en positiv inverkan på människor, nu VET jag att det har det! Jag har en del anteckingar och exempel som är intressanta och dom kommer jag att lägga upp om några dagar.
Imorgon klockan 12.30 ska jag på en föreläsning i Åkarp om hästar i vården. Jag kommer uppdatera mer om det senare!
Lis-lotts föreläsning fick mig att ändra min tanke lite. Istället för att kalla mitt projektarbete för "ridterapi" kommer jag att kalla det för "hästunderstödd terapi". Den innehåller lite mer om psykisk och social ohälsa. Ridterapi handlar mer om just ridning, men jag vill skriva mer om hästar och människor i vården, inte bara just hur ridning påverkar oss.
Hästunderstödd terapi ger:
- Ökad social kompetens
- Ökad inlärningsförmåga, lära sig i stallet och med hjälp av hästar.
- Känna att man duger
- bättre självförtroende
- Känna tillit
- Krippsmedvetenhet
- Kroppsspråksträning
- Social och emotionell träning
- Lite mindfullness och avslappning
- Träning i att känna ledarskap och att ta ansvar
- Positiva upplevelser med djur och i naturen (om man rider utomhus och stallet ligger på ett lämpligt ställe)
- KASAM (känsla av sammanhang)
Jag har fått svar på alla mina frågor.
Vad är din/a arbetsuppgift/er?
Jag ändrade frågan: Hur kan det se ut när du tar emot en elev? Hur arbetar du?
Ex: Barn med ADHD (svårt att koncentrera sig, tar in alla intryck som är runtomkring, är oftast medvetna om att dom är stökiga och kan känna att dom är dumma och annurlunda. Känner ofta att dom bara får skäll och inte gör något rätt.) Man kan börja med att berätta om hästarna som om de vore människor så att det blir lättare att förstå (man väljer såklart ut de hästar som passar till just detta arbetet) sedan får barnet välja häst. Det känns då lite mer som om hästen är deras och att dom då får ta ett ansvar för den.
Istället för att läga fokus på barnet lägger man istället fokus på hästen. Barnen är vana vid att man alltid lägger fokus på just dom, det kan vara en lättnad att det ligger på någon annan - i detta fallet en häst. Man jobbar nu med hästen från marken, helt beroende på hur mycket barnet kan och vågar göra så arbetar man med det utan att sätta någon press. Det är viktigt att man berömmer och att barnet känner att det är kul och att dom lyckas med något. Arbetet kan vara något så enkelt som att gå fram och klappa hästen, eller kanske till och med bara vara nära. Då är det viktigt att man förstärker att barnen gjort rätt genom att berömma.
Det är bra att berätta stallreglerna (attt man inte kan skrika, springa och sådant i ett stall) reglerna ska vara tydliga och konkreta och man ska berätta varför man inte ska göra så. Outtalade regler måste också sägas högt - det som är helt naturligt för oss är kanske inte det för ett barn med ADHD. Det är ett bra ställe att träna just såna här saker i stallet omkring djuren.
Detta är en bra början, man ska försöka få barnet att tycka det är roligt och känna att dom lyckas med något. Barnet ska gärna ha någon lärare med sig så att man sen kan disskutera detta i skolan och då får barnen något positivt att prata med läraren om, något som dom har gjort tillsammans.
Man kan försöka få barnet att tänka på hur dom påverkar andra, i detta fallet hästen. Vad utstrålar jag när jag gör såhär? Hur reagerar andra när jag beter mig såhär? Vad ska jag försöka tänka på när jag är i stallet? Det kan man sedan använda i skolan, eller på andra platser när det behövs. Har barnen fått uppleva det så är det lättare att få dom att förstå vad man menar senare i en annan situation.
Hästunderstödd terapi handlar inte direkt om att rida, men ridning kan ingå.
Hur tänker du kring att använda hästar i arbete med människor?
Jag ändrade frågan: Varför tror du att hästar är bra för människor?
Vi har alltid använt oss av hästens kraft ända in på 1900-talet var vi beroende av dom. Dom bar oss under krig, dom körde våra vagna, dom användes i jordbruket osv. Vi har alltid haft hästar omkring oss (kungar ville ofta begravas med sin häst, kan detta bero på starka band mellan ryttare och hästen?). Det man ofta glömmer idag är att vi tillhör den biologiska mångfalden. Vi är också ett djur. Hästarna är ett flockdjur och vi är ett rovdjur. Det är egentligen ganska så konstigt att vi kan sammarbeta. Kanske har det varit så att hästarna tvingades från början, men att det genom alla århundraden har blivit mer och mer naturligt?
Idag är många så långt ifrån naturen. Vi bor mitt i staden med massa elektricitet, asfaltsgator, bilar, tåg, bussar, mobiltelefoner, datorer, media, långt ifrån landet och naturen. Det sätter väldigt stor press på oss. Vi är alltid tillgängliga, vi kan aldrig riktigt slappna av. Vi har anpassats till det för människan är väldigt anpassningsbar, men om man kollar på vår hjärna så har den utvecklas väldigt lite sedan grottmänniskornas tid. Det märks också på oss idag. Alla orkar inte med den ständiga stressen. Att komma ut i naturen kan vara terapi bara det, att dessutom ha med djur att göra är ett stort plus. Hästen tar oss till nuet. Man kan inte arbeta med en häst och var jättestressad. Det känner den av direkt, man är nästan tvungen till att lugna ner sig och ta det lugnt. '
Vem vänder sig till dig och vad är den vanligaste orsaken?
Hästunderstödd terapi kan användas av vem som helst. Människor som drabbats av utbrändhet, anorexia, depression, ångest, utmattningssymtom, ADHD, asbergers, autism och olika handikapp. Man jobbar på olika sätt med varje individ. Alla åldrar.
På vilket sätt är ridterapi behandlande? Kan det vid någon tidpunkt skada mer än göra nytta?
Jag ändrade frågan till: På vilket sätt är hästunderstödd terapi behandlande?
Svaret har jag delvis på frågorna ovan. Har man någon neurologisk sjukdom så kan hästunderstådd terapi fungera jättebra. Men man måste vara försiktig så att man inte bryter ner kroppen - man ska bara jobba så at det bygger upp. Känner man att man har en dålig dag så ska man kanske inte ens sitta upp på hästen. Har man en bättre dag så kanske man till och med kan rida en långrunda i skogen. Dagsformen är väldigt viktig och man ska hålla koll på kroppen signaler så att man inte överanstränger.
Vad har ridterapi för påverkan på kroppen? Fysiskt och mentalt.
Svaret finns i de ovanstående frågorna.
På vilket sätt kan man ta hjälp av miljön, stallet, hästskötsel och naturen i behandlingen?
Svaret finns delvis i de ovanstående frågorna. Om man till exempel har blivit utbränd så är det lätt att man går hemma för man orkar ingenting annat. Då ska man istället försöka att komma ut i naturen, gärna till ett stall i fin miljö där det finns hästar. Orkar man bara ta sig dit är det en stor vinst! Att komma ut och få frisk luft. Det kan kännas extremt påfrestande, men det är en början. Orkar man sig ut till stallet igen så kanske där finns någon som rider runt i hagen. Kanske kollar man på det en liten stund. Man har iallafall gjort något. Det får inte vara någon press alls. Om man skulle få en känsla av att det där vill jag också göra, så är man på rätt väg. Det första steget till att bli bättre är att känna att man vill något, då kan man använda den lilla drivkraften till att komma ut i stallet igen. Denna gången finns där en hund som kommer springande glatt (förhoppningsvis är man inte rädd för hundar) och man orkar till och med klappa den.
Man fortsätter så tills man känner att det är kul att vara i stallet. Framgången kan ta väldigt lång tid och det är en kämpig väg, men med hjälp av djuren och naturen så kan man komma igång. Dessutom är det avslappnande på samma gång. Men man får inte känna någon press, det är viktigt.
Det är viktigt att reflektera över vad som händer, hur känns detta när jag klappar hunden? Hur känns det när jag sitter här på en stol och kollar på när en tjej rider? Om man kommer så långt att man börjar arbeta med hästar och till och med vågar sig upp ett litet tag (då brukar man börja med att ligga på hästen, det ger intryck av lugn och närhet. Att krama något så stort och mjukt är avslappnande även om man är lite rädd. Oxitycinhalten ökar och man får en lugn och ro känsla. Att dessutom känna att man klarar av något ger en ork att göra mer, men det behöver inte vara just idag).
Att bara sitta på hästen i skogen och känna att man har kontroll över den och att den bär en är skönt och avslappnande. Man kan reflektera över hur det känns i kroppen (det är viktigt att reflektera vad man känner för att när man har blivit utbränd så har man under lång tid stängt av kroppen signaler på att man mår dåligt). Hur känns det att bli buren av en häst? Vad får jag för känsla i kroppen? Det är viktigt att aldrig överansträngas. När man blivit lite stabilare kan man ta lite större risker och göra lite större utmaningar, men meningen är att man ska klara det.
En icke verbal kommunication (en sådan har man till hästen) kan liknas vid den man har i tidig ålder med sin mamma. Att gå tillbaka till det fungerar lite som att börja om igen. Dessutom kan det vara bra träning och även skönt att inte alltid behöva komminucera med ord. Man kan jobba med sin andning, både på hästen och på marken, lyssna på fåglarna, stanna upp och vara i nuet.
Vad är den största skillnaden du sett före och efter en behandling?
En kompis till mig var med i en olycka och bröt ryggen. Läkarna sa att hon aldrig mer skulle kunna använda sina ben. Efter att ryggen läkte började hon gå hos mig och vi jobbade mycket sakta med att hon skulle rida. Idag, några år senare, kan hon gå uppför trappan in i mitt hus på egenhand. Det trodde ingen att hon skulle klara, men det var värt ett försök. Läkaren sa först nej men jag stod på mig! Säkert har andra rehabiliteringsprocesser också spelat in med jag är säker på att träningen vi gjorde här var en stor del av rehabiliteringen.
Hur kan man utvecklas med hjälp av hästunderstödd terapi?
Svaret finns i ovanstående frågor.
Jag har lärt mig så mycket! Innan trodde jag på att det hade en positiv inverkan på människor, nu VET jag att det har det! Jag har en del anteckingar och exempel som är intressanta och dom kommer jag att lägga upp om några dagar.
Imorgon klockan 12.30 ska jag på en föreläsning i Åkarp om hästar i vården. Jag kommer uppdatera mer om det senare!
Frågor till Lis-lott
Jag har förberett lite frågor till Lis-lott.
Vad är din/a arbetsuppgift/er?
Hur tänker du kring att använda hästar i arbete med människor?
Vem vänder sig till dig och vad är den vanligaste orsaken?
På vilket sätt är ridterapi behandlande? Kan det vid någon tidpunkt skada mer än göra nytta?
Vad har ridterapi för påverkan på kroppen? Fysiskt och mentalt.
Vilken åldersgrupp är störts? Varför tror du att det är just denna grupp?
På vilket sätt kan man ta hjälp av miljön, stallet, hästskötsel och naturen i behandlingen?
Vad är den största skillnaden du sett före och sedan efter en behandling?
Hur kan man utvecklas med hjälp av ridterapi?
Jag tänkte börja med dessa frågorna och sedan om jag kommer på något mer under tiden så kommer jag att skriva till dom sen.
Vad är din/a arbetsuppgift/er?
Hur tänker du kring att använda hästar i arbete med människor?
Vem vänder sig till dig och vad är den vanligaste orsaken?
På vilket sätt är ridterapi behandlande? Kan det vid någon tidpunkt skada mer än göra nytta?
Vad har ridterapi för påverkan på kroppen? Fysiskt och mentalt.
Vilken åldersgrupp är störts? Varför tror du att det är just denna grupp?
På vilket sätt kan man ta hjälp av miljön, stallet, hästskötsel och naturen i behandlingen?
Vad är den största skillnaden du sett före och sedan efter en behandling?
Hur kan man utvecklas med hjälp av ridterapi?
Jag tänkte börja med dessa frågorna och sedan om jag kommer på något mer under tiden så kommer jag att skriva till dom sen.
Svar från Ida!
Jag fick svar av Ida angående den kursen som Charlotte skulle ha för första och andra års elerver på Malmö högskola. Ida berättade att den är upplagd med en teoretisk del och två praktiska delar. Jag fick gärna vara med på den teoretiska delen. Dom andra två delarna innehåller en uppsutten del och en avsutten del. Jag fick tyvärr inte vara med på den uppsuttna delen då det var fullt men jag kunde nog få vara med och titta (vilket jag jättegärna är!). I den avsuttna delen fick jag också gärna vara med om det fanns plats på golvet.
Problemet är att detta ligger under skoltid på Charlottes gård i Björnstorp, nästa torsdag och fredag eftermiddag (17 –18 nov) från kl 12.30 – 16.30. Det kommer att innebära att jag missar ganska så mycket. Vad tycker du om detta? Jag måste svara ganska så snart eftersom det inte finns så många platser.
Jag ska prata med Malin som är vår lärare i detta temat.
Kram Linnea!
Svar från Charlotte!
Jag fick snabbt svar från Charlotte från feldenrid.se och hon sa att om hennes deltagare gick med på det så skulle jag få vara med på ett tillfälle i en kurs som är för utbrända kvinnor (intressant!) Hon tyckte att jag skulle komma ut en dag och kolla hur det ser ut, ställa frågor och se lite hur hon jobbar.
Charlotte ska hålla en utbildningskurs för första och andraårets högskoleelever och det var en tjej som hette Ida som hade hand om det. Jag fick hennes mejl och frågade henne om det fanns några platser kvar och om det fanns en chans att jag isåfall skulle kunna få vara med. Har inte fått svar än men uppdaterar så fort jag får det!
Kram Linnea
Charlotte ska hålla en utbildningskurs för första och andraårets högskoleelever och det var en tjej som hette Ida som hade hand om det. Jag fick hennes mejl och frågade henne om det fanns några platser kvar och om det fanns en chans att jag isåfall skulle kunna få vara med. Har inte fått svar än men uppdaterar så fort jag får det!
Kram Linnea
Humlamaden
Onsdagen den 16:e November klockan 09.00 ska jag ut till Liselott! Då ska jag ha läst på en del så jag vet vad det handlar om och göra frågor som jag kan ställa till henne. Efter besöket ska jag sätta igång mer med mitt arbete, då har jag förhoppningsvis fått en bättre uppfattning vad det innebär att jobba med hästar och människor och fått lite inspiration till arbetet.
Jag har skickat mejl till det andra stället du tipsade mig om också så skriver mer om det när jag fått svar.
Skönt att komma igång nu :D
Jag har skickat mejl till det andra stället du tipsade mig om också så skriver mer om det när jag fått svar.
Skönt att komma igång nu :D
