Hästen och ridningens bakgrund
Vi har alltid använt oss av hästens kraft. Ända in på 1900-talet var vi beroende av dom. Dom bar oss under krig, dom körde våra vagna, dom användes i jordbruket osv. I vissa kulturer har den varit nödvändig för överlevnaden. Men synen på hästen som varelse har ändrat genom århundradena. De olika uppfattningarna om hästen avspeglas tydligt i målerikonsten. I målningar och ryttarporträtt står hästen stilla med människan som en styrande hand av kungar, adelsmän och krigare. Hästen blev själva bilden för lydnad. Under 1700-talet skedde en omfattande omvärdering som gav hästen ett alldeles nytt egenvärde. Under tiden utvecklades kontakten mellan hästen och människan till en enklare och mer naturlig symbol. Ungefär 200 år senare hade hästen lämnat sin historiska uppgift som arbets- och stridshäst. Då sa
Hästen kommer på
Hästen kommer på
Hästen kommer på
den brittiske författaren D H Lawrence: ”Människan har förlorat hästen och därmed har
människan också förlorat sig själv. Idag har hästen börjat komma tillbaka till människan igen. Den används huvudsakligen som rid- och sporthäst.
Hästunderstödd terapi har i Sverige och övriga Europa sedan 1950-talet använts som
behandlingsform för personer med olika funktionsnedsättningar och vid olika sjukdomstillstånd, bland annat stroke, multipel skleros, cerebral pares, ryggmärgsskador, autism,utvecklingsstörning, psykisk ohälsa och ryggproblem. Det var i slutet på 1940 talet i samband med sviter av polioepedemin som hästunderstödd terapi uppmärksammades av sjukgymnaster i de nordiska länderna. Det som är unika med denna behandlingsformen är att den kombinerar fysisk aktivitet, kognitiva utmaningar, social interaktion, känslomässigt engagemang samt möjlighet till umgänge med djur och vistelse i natur. Därför kan man anta att hästunderstödd terapi kan användas mot olika slagt behov och skilda rehabiliteringsmål.
Hästen kommer på
så sätt att beröra många olika skikt i en människas totala kapacitet: hennes planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga – för att
bara nämna några av de förmågor som hästen kan påverkHästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Hästen kommer på
så sätt att beröra många olika skikt i en människas totala kapacitet: hennes planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga – för att
bara nämna några av de förmågor som hästen kan påverkHästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Hästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Hästen kommer på
så sätt att beröra många olika skikt i en människas totala kapacitet: hennes planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga – för att
bara nämna några av de förmågor som hästen kan påverkHästen berör många skikt i en människas totala kapacitet: planeringsförmåga, rörelseförmåga, kognitiva förmåga, sinnes- och perceptionsförmåga - för att bara nämna ett par stycken.
Vi har som jag tidigare nämnde alltid haft hästar omkring oss (kungar ville ofta begravas med sin häst, kan detta bero på starka band mellan ryttaren och hästen?). Det man ofta glömmer idag är att vi tillhör den biologiska mångfalden. Vi är också ett djur. Hästen är ett flockdjur och vi är ett rovdjur. Det är egentligen ganska konstigt att vi kan sammarbeta. Kanske har det varit så att hästarna tvingades från början, men att det genom alla århundraden har blivit mer och mer naturligt?
Idag är många så långt ifrån naturen. Vi bor mitt i staden med massa elektricitet, asfaltsgator, bilar, tåg, bussar, mobiltelefoner, datorer, media, långt ifrån landet och naturen. Det sätter väldigt stor press på oss. Vi är alltid tillgängliga, vi kan aldrig riktigt slappna av. Vi har anpassats till det för människan är väldigt anpassningsbar, men om man kollar på vår hjärna så har den utvecklas väldigt lite sedan grottmänniskornas tid. Det märks också på oss idag. Alla orkar inte med den ständiga stressen. Att komma ut i naturen kan vara terapi bara det, att dessutom ha med djur att göra är ett stort plus. Hästen tar oss till nuet. Man kan inte arbeta med en häst och var jättestressad. Det känner den av direkt, man är nästan tvungen till att lugna ner sig och ta det lugnt.
Asbergers syndrom, Autistiskt syndrom
Asberger och autism är två ganska lika diagnoser. Det kan vara svårt att skilja dom åt. När man har Asbergers eller autism så har man svårt för ömsesidigt socialt samspel och har ofta begränsade, repetitiva beteendemönster och intressen. Man har ofta ett väldigt inrutat liv för det skapar förutsägbarhet och trygghet. Men det gör också att man blir väldigt sårbar när en rutin av någon anledning bryts.
Många som har Asbergers eller autism, framförallt barn, har stereotypier. Steretypier är vissa rörelser man upprepar rutinmässigt, oftast med händerna men andra rörelser förekommer också. Olika personer med autism kan vara mycket olika varandra, så olika så att det är svårt att förstå att det har samma diagnos.
När man jobbar med barn eller vuxna med Asbergers eller autism så är det viktigt att vara tydlig. Man kan jobba med dom på många olika sätt. Hur man jobbar är väldigt individuellet och beror helt på hur personen är och vad just den klarar av. Man kan till exempel jobba med att rida, man kan jobba med att vara i stallet, man kan jobba med hästen från marken och ibland är det träning att bara vistas bland hästar och andra djur.
Att rida en lugn runda i skogen med hjälp av en ledare kan kännas väldigt avslappnande och skönt. Personer med autism som har steretypier kan få en chans att slappna av. Man kan uppmuntra personen till att bara försöka sitta och gunga med i hästens rörelser, att känna hur hästen bär den. När man är på turen ute i skogen så ska man passa på att stressa av och titta och lukta på naturen. Man ska försöka att fokusera på att vara här och nu, man ska inte tänka på vad som ska göras när man kommer hem eller vad som händer imorgon. Hela tiden ska man uppmana att slappna av och vara i nuet. Det kan vara svårt och det är bra att träna på. Det är viktigt att ta det lugnt och att ge beröm!
Att jobba i stallet är bra på många olika sätt. för det första är det lite fysisk träning, samtidigt som man kan träna den sociala biten. Det är viktigt med tydliga instruktioner och att inte överanstränga, det måste vara kul och man ska få känna att man lyckas! Att ha en handledare som stöd känns säkert och tryggt. Det är bra träning att få instruktioner och sedan tillsammans med någon utföra dom. Under tiden måste man samarbeta och då får man på samma gång in lite social träning. Arbetet i stallet ska vara anpassat s att det passar individen. Om det är så att man ska jobba flera återkommande gånger på samma ställe så är det bra att ge personen samma arbetsuppgifter varje gång till den känner sig redo för att utöka dom.
Att jobba med hästar från marken kan kännas väldigt läskigt. Det är stora djur. Att leda en häst är kanske en stor utmaning för personen. Personen får känna att hästen lyssnar och personen får också känna känslan av att klara av att hantera det stora djuret. Med hästen kan man kommunicera utan att tala och det är bra träning det med.
Hästen behöver borstas och om personen vill så kan den få hjälpa till. Då kan man passa på att känna hur mjuk och len hästen tjocka varma päls är. Det är viktigt att det är lugna och utbildade hästar som används i träningen eftersom många som har autism gör ljud ifrån sig, ibland så höga att dom kan skrämma hästarna.
Humlamaden
Nu har snart tre underbara veckor gått här på humlamaden. Jag har fått vara med på många roliga saker! Det har varit mycket häst och stallskötsel och många mysiga turer i skogen. Jag har bland annat fått vara med och se:
- Ungdomar med en cp-skada, downssyndrom och andra utvecklingsstörningar.
- Ungdomar med ADHD, Asbergers, ångest, ätstörningar, autism, sociala svårigheter. Ibland lite av varje.
- Människor med reumatiska problem.
- Människor som gått in i väggen.
- Vanliga lektioner med inkludering (att blanda barn med funktionsnedsättning och "vanliga" barn).
- Jag har själv fått hålla i en avslappning på häst.
- Jag har fått ansvar att följa med ut på rundor i skogen och leda hästen (utan Lis-lott).
- Jag har fått rida en del själv.
Det har med andra ord varit tre väldigt givande och intressanta veckor hos Lis-lott och Humlamaden!
- Ungdomar med en cp-skada, downssyndrom och andra utvecklingsstörningar.
- Ungdomar med ADHD, Asbergers, ångest, ätstörningar, autism, sociala svårigheter. Ibland lite av varje.
- Människor med reumatiska problem.
- Människor som gått in i väggen.
- Vanliga lektioner med inkludering (att blanda barn med funktionsnedsättning och "vanliga" barn).
- Jag har själv fått hålla i en avslappning på häst.
- Jag har fått ansvar att följa med ut på rundor i skogen och leda hästen (utan Lis-lott).
- Jag har fått rida en del själv.
Det har med andra ord varit tre väldigt givande och intressanta veckor hos Lis-lott och Humlamaden!
